På plats hos mitt hjärtegryn. Och jag jublade när jag såg varselbyxor och hörde norrländska på affärn. Norrland i mitt hjärta ;) Nu är det väl inte så att jag älskar varselbyxor men nog kändes det allt att jag är hemma nu. Och jag kände ju igen var och varannan människa. Jag fick hejda mig från att inte hejja på dom. Haha nästan i alla fall. Det är då skönt att vara i Umeå som ni förstår. Godnatt nu. Kramar!