Veckan som gått

Här på Furuvägen räknar vi ner veckorna som är kvar i Dorotea. Det känns helt otroligt och jag kan nog inte riktigt förstå att det är sant, men jag ser ljust på framtiden :)

I veckan har jag gett mig själv en liten utmaning. Jag har gjort en krysslista med fem staplar.
SOCKERFRI, TRÄNAT, PLUGGAT, PACKAT, MORGONPROMENAD.
Jag har 30 dagar på mig att samla 80 kryss :) Ni anar inte hur motiverade det är när man ska jaga kryss. Men jag har inte kommit på någon bra belöning ännu om jag klarar det. Förutom en fastare kropp kanske ;)

Jag ska avslöja hur det har gått när det gått 30 dagar. Närmare bestämt på min födelsedag!

Träningen denna vecka har börjat bra i alla fall. Jag tränar hemma med träningsvideor från något som heter P90X. Väldigt utmanande och allsidig träning. Sök på google om ni är intresserade.

Onsdag: Morgonpromenad 30 min, CardioX 60 min
Torsdag: Morgonpromenad 30 min
Fredag: Morgopromenad 30 min, Core Synergistics 60 min
Lördag: Morgonpromenad 70 min
Söndag: Morgonpromenad 45 min, Plyometrics 60 min

Morgonpromenader är väldigt lättförtjänad motion. Det blir som att man tjänar en extra timme på dagen dassutom. Då man egentligen skulle legat och sovit längre än man egentligen behöver och man är precis lika trött även om man kliver upp den där timmen senare. Men det kan krävas lite diciplin vissa dagar det förnekar jag inte ;)



Idag grävde jag en liten sittplats på baksidan och njöt av solen en stund. Vår härliga vår!


Tack men nej tack

Radhuset vi så gärna ville ha blev dyyyrt. Så vitt jag vet slutade budgvningen på 640.000 kr. Inte riktigt vad vi tänkte oss men då ser vi på de poitivt och tänker att drömhuset kanske dyker upp under våren eller sommaren. Huvudsaken jag hittar mig ett boende  Jokkmokk nu så löser sig resten. Det var ju bara typiskt att jag har tenta 30 mars om jag nu börjar i Jokkmokk 1 april. Me det är väl något jag inte behöver prioritera nu när jag får fast anställning. Ja hej och hå, tankarna flyger fram och tillbaka. Men jag ser fram emot att leva lite spontant ett tag för att sedan få det så mycket bättre.


Idag grattar vi för övrigt Pappa min. Hela 48 år blir han idag. Grattis älskade underbara du!

"Då papporna blev till
var tanken ganska klar.
En pappa har nå't i sig
som ingen annan har.

Han ger dig av sin kunskap
försöker att förstå.
I alla livets skeden
han är att lita på.

Därför kära pappa
om frågan ställdes nu.
Vem är den bästa pappan?
Jo, svaret det är DU"


Jokkmokk here I come

Huvudpunkten på fredag var ju något helt annat och får därför ett eget inlägg. Vi åkte tidigt på morgonen bara för att jag skulle på möte på regionhuvudkontoret kl 9. Det var nervöst då mötet skulle innebära att jag antingen blev hissad eller dissad kan vi säga. Men ganska precis två timmar senare fick jag alltså besked att en tillsvidaretjänst på Handelsbanken i Jokkmokk var min om jag ville ha den. Inte fy skam alltså. Now we talking. Vi är verkligen på väg nu. Det är på riktigt.

Nu återstår bara att hitta boende i Gällivare och ett kyffe till mig i Jokkmokk. Jag hoppas verkligen innerligt att radhuset vi kollat på blir vårt. Budavslut på måndag så det är bara att hålla tummarna att dom andra ger sig före oss.
Oliiiidligt spännande!




Hihi jag var bara tvungen. Jag har nyligen upptäckt min webcam på datorn ;)

Pirater och pisskanter

Gårdagen spenderades i Umeå med Danneman som för övrigt inte kört i stan på länge, därav rubriken ;) Trots det är han ändå den tryggaste chauffören i min värld. Bäst på alla sätt och vis!

Vi käkade lunch med gamla Lennartssons-gänget och drog sedan runt på stan, fikade och åt sedan lite till innan bio och slutligen hemfärd. Skönt med en fredag ledig och på tu man hand då Daniel tog och for till Gällivare två dagar tidigare än vanligt. Nu är man gräsänka än en gång men det ska det bli ändring på. Fabulous!


Solsken lika med träningsvääärk

En givande dag i spåret. 1 mil och gisses vad det tog på! Men ja jag glömde visseligen nämna igår att jag även körde ett pass i P90X serien, Plyometrics. En del cardio men fokus på ben och rumpa i 60 minuter. Så ja det kan hända att dagens skidtur blev lite mer krävande då träningsvärken redan låg och pyrde. Väl hemma körde jag en timma "X Stretch", även den ur P90X. Såå välbehövligt :)






Kvällen bjöd på middag i Häggtorpet med systeryster innan de for till Umeå igen. Hon har ju fått börja med helkroppsmassage på skolan nu så jag längtar helt galet mycket tills jag får en egen Lova-behandling de lux.


"You're braver than you believe, and stronger than you seem, and smarter than you think"

Igår drog Sabitha ut mig i spåret igen. Det var på tiden kan jag säga. Jag mindes snabbt varför jag hatar att åka elljusspåret här i Dorotea. Uppför-uppför-uppför-nerför-uppför-uppför-nerför..... Men det var en skön kickstart. Idag tog jag mig kragen och rekade skoterleden en sväng och till min glädje så har de breddat skidspåret bortåt hökbergsvägen så nu kan man skejta även där. Skidåkningen blir liksom roligare då det är vägrät åkning :) Imorgon säger väderleksgudarna att det blir supersoligt och 4 minus så då ska jag och min fina Sabitha köra skiten ur våra små kroppar ;) Peppning pågår här. YES!



Vintern 2010 i Funäsdalen. Hemkommen efter ett löpningspass där endorfinerna i kroppen skapade lyckokänslor som jag aldrig känt förr. Grym känsla som alla borde få känna. Så ut och träna häcken av er! Jag hänger på ;)




PEPP PEPP PEPP Ge mig PEPP :D

Framtiden i en liten ask

Det känns ganska larvigt att skriva om saker jag tänker och gör men med lite övning ska nog det här gå bra. Jag har ju klarat det förr. Det finns ju dessutom några som vill veta ;) Och så vet ju jag hur många gånger per dag jag uppdaterar lillasysters blogg i hopp om att hon uppdaterat.

Ja här händer det grejer. Jag och Danneman har tänkt och fuderat och vridit och vänt på tanken i snart ett år men nu slutligen bestämt oss. Vi ska bli Gällivarebor. Det återstår ju en del viktiga detaljer innan vi kan slå slag i saken. Men vi är på god väg.

Vi ser så mycket fram emot att få träffas varje helg och varje kväll om vi så vill. Vi fantiserar och drömmer om saker vi kan göra och hur framtiden kommer att se ut. Det känns som att vi har allt som bäddat för oss. Dorotea finns dessutom kvar den dagen vi känner oss nöjda i norr. Jag har flera gånger senaste veckan tänkt 'Det var visst inte slut här'. Det låter dumt då jag bara är 21 år men missförstå mig rätt :)




RSS 2.0