Jag ger mig inte i första taget men nu är det banne mig på bristningsgränsen.
Tankarna går fram och tillbaka som aldrig förr.
Jag tar saker för vad dom är och gör det bästa av situationen
men ska man tolerera sånt här..
Nog kan jag tänka mig något annat här men eftersom jag sällan gör
en fluga förnär så skulle jag nog inte kunna se dom i ögonen igen.
Visserligen förtjänar han inte ett skit och det ska han få veta den
dagen jag går ut genom dörren..


Dilemma?!?